SRD

 

Brakycefala raser (mops)

De kortskalliga, brakycefala, raserna finns i FCI grupp 2 och 9. De typiska särdragen föreligger i varierande grad i skalle, nos, käkar, ögon, bröstkorg och hud. Överdrifter i den brakycefala typen kan leda till allvarliga hälsoproblem, speciellt (men inte enbart) rörande andning och reglering av kroppstemperaturen. Se Appendix 2: bedömning av andningsbesvär. Se Appendix 3: ögonproblem.

 

Molosser-raser (mops är en liten molossoid)

Här bör också mastiffer och bergshundar nämnas liksom de små molossoid-raserna. De stora molosserna är hundar av jätteväxt och med accentuerad kroppsvolym och hud. De finns i FCI grupp 1 och 2. Dessa hundar måste ha en sund konstitution med stark muskelkondition och adekvat hudkostym för att ha god funktion och för att kunna bära upp de specifika rasdrag som standarden föreskriver. De specifika molossoida särdragen får aldrig anta groteska dimensioner. De små molossoida raserna återfinns i grupp 9.

  • Se Appendix 2: bedömning av andningsbesvär.
  • Se Appendix 3: ögonproblem.

 

Generellt gäller för alla raser

Alla domare ska genomföra en inspektion av varje hunds hälsa och sundhet – inte endast hundar av de listade raserna. Observationerna – negativa och positiva – skall noteras i hundarnas individkritik.

Blanketten för rapportering av SRD-observationer kan användas för alla raser där domare önskar fästa uppmärksamheten på ett problemområde.

 

Andning

Alla hundar skall kunna andas obesvärat även under rörelse.

  • Angående bedömning av andningsbesvär se Appendix 2.

 

Ögon

Alla hundar skall ha sunda, klara ögon utan tecken på irritation.

  • Se Appendix 3.

 

Bett och tänder

Alla hundar skall ha friska tänder och standardenligt bett. Felplacerade tänder kan skada gommen. Käkarna skall kunna slutas normalt. Gom och tandkött skall inte uppvisa tecken på irritation eller skada. Sådana avvikelser kan vara tecken på ohälsa och skall påverka prissättningen.

 

Vikt

Inga hundar skall vara feta/överviktiga eller avmagrade. Alla hundar skall uppvisa god muskelkondition.

 

Hud och päls

Alla hundar ska ha en frisk hud utan tecken på irritation.

Omfång och presentation av pälsen skall följa standardens anvisningar och inte vara så omfångsrik att den besvärar hunden i vardagen och försvårar hundens rörelser.

 

Rörelser

Alla hundar skall ha rastypiska rörelser och kunna röra sig utan ansträngning och besvär.

 

Mentalitet

Alla hundar skall ha mentalitet och uppfö- rande som gör det möjligt för dem att fungera i det moderna samhället. Rastypisk mentalitet skall noteras och accepteras så länge social anpassning och tillgänglighet inte äventyras.

Okontrollerat aggressivt beteende eller paniska flyktförsök kan inte tolereras och skall rendera hunden ”disqualified”.

Beteendestörningar har nämnts i texten då de befunnits utgöra ett potentiellt riskområde.

 

Särskilda rasspecifika domaranvisningar, SRD, är ett kommenterande komplement till standarderna och har målsättningen att öka domares medvetenhet om exteriöra överdrifter och sundhet.

 

Särskilda Rasspecifika Domaranvisningar rörande överdrifter hos rashundar

 

Bakgrund, ur Appendix 1

NKU-BSI (samnordiska versionen) är resultatet av en omfattande inventering genom samarbete mellan utställningsdomare, ras/specialklubbar, veterinärer och av försäkringsstatistiska hälsodata. Detta material utgör underlaget för selektionen av sådana raser där risken för negativ utveckling av exteriöra överdrifter bedömts vara hög.

Utvecklingen av BSI-instrumentet är först och främst grundad i erfarenheter från Danmark, Sverige och Finland. Den första versionen av SRD tillämpades vid alla länsklubbsutställningar i Sverige under 2009 och SRD har sedan dess varit integrerad i rutinerna.

 

Nedan är ett utdrag ur dokumentet SRD. HÄR finns dokumentet i pdf format. Dokumentet omfattar 44 sidor. Appendix 1 - 4 finns också i SRD dokumentet.

 

Utdrag ur SRD

Om raserna i grupp 9

Flera raser inom gruppen är extremt byggda dvärghundar med förkortad skalle och underutvecklat nosparti (brakycefali). Några av raserna är också kondrodystrofa. Att ytterligare överdriva deras särdrag och dvärgväxt är förenat med allvarliga hälsorisker. Se även sidan 10 Rastyper.

Den kortskalliga brakycefala huvudformen hör till rastypen hos bland andra bostonterrier, fransk bulldogg, griffoner, japanese chin, king charles spaniel, mops, pekingese och shih tzu och kan medföra problem med andningsfunktionen och temperaturregleringen. Trånga andningsvägar med besvärad andning och trånga näsborrar är allvarliga problem som måste observeras. Se Appendix 2 om bedömning av andningsbesvär.

Flera av raserna har utstående ögon i grunda ögonhålor vilket disponerar för ögonskador. I kombination med för mycket hud eller päls runt ögonen kan detta leda till hornhinneskador. Se Appendix 3 om ögonproblem.

Öppen fontanell är ett diskvalificerande fel hos alla raser.

Skev underkäke och tungfel förekommer inte sällan hos dvärghundar och är diskvalificerande fel. Tungfel är en anomali som inte är sekundär till bortfall i tandstaketet.

Ett avvikande rörelsemönster med frenetiskt kliande och/eller tecken på omotiverad smärta när hunden går i koppel kan varsla om allvarlig neurologisk störning, syringomyeli.

Kraftlösa, släpande rörelser ses hos några av dvärghundsraserna som effekt av bland annat dålig muskelkondition.

Rosslande andhämtning till följd av trånga luftvägar är ett allvarligt problem som måste uppmärksammas. Knipta näsborrar måste observeras.

Även dvärghundsraser ska ha rymliga, långa bröstkorgar med väl välvda revben som når långt bak och ger skydd åt hjärta och lungor samt stöd åt diafragman. Korta, öppna (för korta revben) bröstkorgar med kort bröstben liksom även inbuktande revben och smala bröstkorgar är mycket allvarliga fel.

Några av raserna i gruppen är så kallade ”pälsraser” där selektion av genetiskt betingade överdrifter lett till felaktiga, ulliga och ymniga pälsar som blir tunga och hämmande och inskränker hundens allmänna livskvalitet. Pälspresentationen kan bli extrem, se Presentationsöverdrifter sidan 7.

 

Ur "SRD-listade raser i grupp 9"

Mops - brakycefal och liten molossoid (se ovan i högra spalten). I rasen förekommer riskområden som:

  1. Andning: Andningsbesvär som kan förknippas med fetma, knipta näsborrar, trånga luftvä- gar på grund av otillräckligt utrymme i svalg och bröstkorg; kort och öppen bröstkorg med korta revben och bröstben.
  2. Ansikte: Alltför kort nosrygg med överdriven mängd lös hud och pälshår på nosrynkan som stör ögonens och nostryffelns funktion. Standardtexten har inte krav på nosrynka, varken hel eller delad!
  3. Ögon: Utstående ögon ökar risken för skador.
  4. Pälspresentation: Frisering med sax bör ej förekomma.

 

Uppmärksamhet ska fästas vid andningen, hud- och ögonstatus och bröstkorgen samt storlek och vikt. Observeras bör att korrekt storlek och idealvikten 6,3-8,1 kg ska eftersträvas.

 

Appendix 1 - 4, finns i SRD dokumentet

  • Appendix 1. Bakgrund till BSI/SRD.
  • Appendix 2. Bedömning av hundars andningsbesvär i utställningsringen.
  • Appendix 3. Ögonproblem.
  • Appendix 4. Rapport - observationer av riskområden hos raser listade i SRD/BSI.

© Mopsorden 2017.

Rasklubb för mops.

Tillhör SKK via SDHK.