Hälsoprojekt

  • Vingelsjuka
  • Demodikos
  • Hemivertebrae/kotanomalier

Vingelsjuka hos mops
Sedan en tid har det inom mopsrasen förekommit individer med symtom i bakdelen, såsom svaghet och ostadighet, fötterna har släpat i marken och de har fått svårt att ta sig fram. Dessa individer har kallats för vingelmopsar. Vi vet ännu inte om detta är en och samma sjukdom eller om symtomen är orsakade av flera olika bakomliggande sjukdomar.

Det är högst angeläget att ta reda på vad som orsakar symptomen. En studie har därför påbörjats för att fastställa vilken/vilka sjukdomar som ligger bakom mopsvingligheten.

Forskarfakta
Mitt namn är Cecilia Rohdin och jag arbetar som klinikveterinär vid Universitetsdjursjukhuset i Uppsala samt från och med september 2011 även vid Albano Djursjukhus i Stockholm. Jag har varit verksam som veterinär sedan 1993, är specialist inom hundens och kattens sjukdomar samt är svensk och europeisk specialist inom veterinär neurologi.

Om du har en mops med symtom och kan tänka dig att vara med i studien, vänligen kontakta: cecilia.rohdin@uds.slu.se.

Nuläge
Hittills har 17 individer undersöks kliniskt, 15 av dem har även undersökts patologiskt och det finns blodprover tagna på totalt 21 individer.

Men, forskningen behöver fler individer. Har du/ni en mops med misstänkta symptom? För forskningen skulle det betyda enormt mycket om ni vill delta i studien. Individen kan befinna sig i olika stadier av sjukdomsförloppet. Att upprätta en kontakt med forskningen i tidigt stadium är givande för såväl forskaren som för er med vägledning och stöd. Hundar som kan delta i studien kommer att undersökas enligt följande protokoll (det kan göras vid ett eller flera olika besökstillfällen):

  • Sjuka hundar dokumenteras och undersöks noggrant. Hundarna bör videofilmas.
  • Sjuka hundar som avlivas obduceras. Detta ska ske på ett sådant sätt att vi har chans att hitta förändringar i nervsystemet. Det innebär att obduktion ska göras i nära anslutning till avlivningen och att prov skickas till erfarna neuropatologer.
  • Stamtavlor undersöks för att hitta tecken på ärftlighet. Prov tas för DNA undersökning (blodprov och ibland även kindsvabb).

Mål
Syftet med denna studie är att kartlägga symptom och eventuella gener hos vingelmopsar för att öka kunskaper om vad som orsakar det. Målet är att hitta källan till att vissa mopsar drabbas. Att studera DNA-prover är därför en mycket relevant del av forskningen.

Forskningsgrund
Vad ligger bakom vingelsyndromet? Vad som gör att symptomen uppstår är en grundläggande del i forskningen. Det bedöms angeläget att i första hand ta reda på vilken typ av sjukdom som ligger bakom symtomen, för att därefter utröna hur vi kan undvika att sjukdomen sprids ytterligare inom mopsrasen.

Lisens Minnesfond
Fonden har till ändamål att ekonomiskt stödja forskning av skelettförändringar som kan ge neurologiska defekter med hel eller delvis förlamning i bakbenen hos mops, så kallad vingelmops.

Medlem av MopsOrden kan söka medel för subventionerad veterinärundersökning i forskningsuppdrag. Medel kan sökas av veterinärer och forskare.

Gåva till Lisens fond
Lisens fond administreras av SKK så tänk på att vara tydlig med att din inbetalning/gåva avser Lisens fond, plusgiro 1177-5.

Om du har några frågor kring vingelsjuka på mops, hör av dig till:

  • Cecilia Rhodin
    cecilia.rohdin@uds.slu.se

Här finns en artikel tidigare publicerad i klubbtidningen Mopsallehanda


Demodikus (demodex) – hårlösa områden hos mops
Demodikos är ett sjukligt tillstånd i huden orsakat av demodexkvalster. Kvalstren lever nere i hårsäckar och talgkörtelgångar. Symtom på demodikos är hårlösa områden. Huden kan också bli inflammerad och infekterad.

På hundar som utvecklar demodikos före arton månaders ålder betecknas demodikosen som juvenil (ungdomsform). Juvenil demodikos kan variera i utbredning (lokal eller generell) och i svårighetsgrad. Ett fåtal hundar utvecklar demodikos som vuxna och har då vanligen en annan sjukdom eller medicinering som grundorsak.

Bristande förmåga kontrollera kvalster
Immunförsvaret hos hunden ska normalt göra att demodexkvalstren inte kan föröka sig. På hundar som utvecklat demodikos har detta inte fungerat tillräckligt bra. Hundar med juvenil demodikos har troligen en genetisk bakgrund till sin bristande förmåga att kontrollera förökningen av kvalstren. Vissa hundraser har nämligen visat sig ha avsevärt högre risk att utveckla juvenil demodikos jämfört med andra raser. En amerikansk studie visade att bl a mops tillhör riskraserna.

Kanske anlagsbärare
Idag finns möjlighet att kartlägga och jämföra genetiskt material hos hundar. Genetiska studier har gjort det möjligt att kunna erbjuda tester för att se om en individ är anlagsbärare för vissa sjukdomar. Exempel på sådana sjukdomar eller tillstånd är PRA, cerebellär ataxi, degenerativ myelopati och ivermektinkänslighet hos collie.

Genetisk koppling
Ett forskningsprojekt för att undersöka en genetisk koppling till den bristande förmågan att hindra förökning av demodex-kvalster hos hund pågår. För att studien ska kunna slutföras behövs totalt 100 demodex-drabbade mopsar (oavsett ålder) och lika många friska hundar som är över tre år fyllda.

Hjälp forskningen hjälpa mopsarna
Från affekterade mopsar eller mopsar som haft demodex behövs endast blodprov. Från de ”friska” mopsarna måste man ta både skrap- och blodprov.

Skrapprovet bör analyseras på än gång. Varje prov gör skillnad och tillsammans kan vi snabbt nå målet. Alla prov kodas så att varje deltagande hunds resultat förblir anonymt. Och det är kostnadsfritt!

Vill du hjälpa till, kontakta gärna veterinär:

  • Kerstin Bergvall
    Avd för Kliniska Vetenskaper
    SLU Box 7054, 750 07 Uppsala
    kerstin.bergvall@kv.slu.se
  • Susanne Åhman
    Djurakuten
    Kungstensgatan 58, 113 29 Stockholm
    susanne.ahman@bredband.net

Hemivertebrae/kotanomalier hos mops
Mopsorden – rasklubben för mops är engagerade i ett forskningsprojekt kring hemivertebrae /kotanomalier på vår underbara ras.

Bakgrund
Leg vet Christina Obel, Anicura Albano, startar nu forskning kring hemivertebrae/kotanomalier hos mops. Frekvensen är lägre hos mops jämfört med andra raser, men det har visat sig att de oftare utvecklar sjukdomstillstånd. Nu vill man ta reda på varför det förhåller sig så och vad som kan vara den underliggande orsaken.

Hur går det till
Forskarna vill undersöka och följa individer från 2 månaders ålder. Man besöker klinik som går igenom mopsen under ett års period vid 2, 6, 8 och tolv månaders ålder. Avslutningsvis görs en röntgen av mopsen under lätt sedering. Inga kostnader mer än mopsägarens engagemang och tid erfordras.

Det är viktigt att undersökningskedjan är obruten under tiden för projektet!

Vill du bidra till forskningen
Du uppmanas att kontakta Christina Obel, Anicura Albano, på mejladress christina.obel@anicura.se för mer information och hur du ska gå till väga för att kunna hjälpa till.

Dela gärna detta inlägg så vi når så många mopsägare och uppfödare som möjligt. Tillsammans kan vi göra skillnad, för alla mopsar.