Målsättningen med hälsoprogrammet för andning genom BOAS-gradering enligt RFG-Scheme är att förbättra hälsan och minska förekomsten av andningsproblem hos engelsk bulldogg, fransk bulldogg och mops.

• Det ger hundägare information om hunden är drabbad av BOAS.
• Det ger vägledning till uppfödarna i arbetet med att föda upp hundar med minskad risk att drabbas av BOAS.

VAD ÄR BOAS

Brachycephalic Obstructive Airway Syndrome, BOAS, innebär att hunden får svårt att andas eftersom mjukdelarna i nos och hals är lite för stora för utrymmet i luftvägarna.

VAD ÄR RFG-SCHEME

Respiratory Function Grading Scheme, RFG-Scheme, är en metod för att undersöka andningsproblemet BOAS. RFG-Scheme, är utvecklat vid universitet i Cambridge i samarbete med The Kennel Club.

HÄLSOPROGRAM PÅ NIVÅ 1

Svenska Kennelklubben har avtalat att RFG-Scheme även kan användas i Sverige. När ett nytt hälsoprogram införs startar det på nivå 1. Det innebär att det är möjligt att låta undersöka sin hund. Efter genomförd undersökning registreras resultatet i SKKs stambok. Det är frivilligt att låta undersöka sin hund och det finns inga krav på att hundarna ska undersökas före avel. Ambitionen är att höja hälsoprogrammet till nivå 2, vilket innebär krav på genomförd undersökning innan avel, senast inom 5 år efter införandet.

SÅ GÅR UNDERSÖKNINGEN TILL

Undersökningen utförs av en veterinär som särskilt utbildats för att få genomföra BOAS-gradering enligt RFG-Scheme. Undersökningen sker efter tidsbokning på en djurklinik som erbjuder BOAS-gradering inom ramen för RFG-Scheme eller vid ett undersökningstillfälle som anordnas av en rasklubb, specialklubb eller centralt av Svenska Kennelklubben.

• Hundägaren får fylla i uppgifter om sig själv och hunden.
• Veterinären kontrollerar hundens ID-nummer.
• Veterinären noterar hundens vikt, hull och näsborrarnas utformning.
• Veterinären lyssnar med stetoskop och bedömer hjärta och lungor innan belastning.
• Hunden får göra ett belastningsmoment som pågår i 3 minuter, där den ska trava i cirka 8 km/h.
• Veterinären bedömer andningstyp, om eventuella andningsrelaterade missljud förekommer (stertor och stridor) och i så fall omfattningen (lindrig, måttlig, kraftig) samt om eventuell svimning eller cyanos förekommer.
• Veterinären graderar hundens andning utifrån gällande kriterier för BOAS-gradering enligt RFG-Scheme.

HÄR KAN DU UNDERSÖKA DIN HUND

• Lista på veterinärkliniker

BOAS-GRADERING FRÅN 0-3

Grad 0: Hunden är kliniskt opåverkad och för närvarande fri från andningsbesvär på grund av BOAS. Eftersom BOAS kan utvecklas senare i livet rekommenderas att hunden undersöks flera gånger under sitt liv.

Grad 1: Hunden är kliniskt opåverkad men har lindriga andningsbesvär kopplade till BOAS. Dessa symptom påverkar inte hundens prestation vid belastning. Eftersom BOAS kan utvecklas senare i livet rekommenderas att hunden undersöks flera gånger under sitt liv.

Grad 2: Hunden är måttligt kliniskt affekterad och har måttliga andningsbesvär på grund av BOAS. De bör följas upp och kan kräva behandling av veterinär.

Grad 3: Hunden är kraftigt kliniskt affekterad och har kraftiga andningsbesvär på grund av BOAS. En hund med BOAS grad 3 bör undersökas noggrant och behandlas av veterinär

VILKA HUNDAR KAN TESTAS?

Respiratory Function Grading Scheme, RFG-Scheme, är validerat för engelsk bulldogg, fransk bulldog och mops.

• Ålder. Vid undersökningen ska hunden vara minst 24 månader gammal för att resultatet ska registreras. En yngre hund kan undersökas men resultatet registreras då med beteckningen preliminärt resultat.
• Kastrerade hundar. Kan och bör undersökas trots att de inte kan användas i avel. Deras resultat är viktiga för avelsutvärderingen.
• Hundar som inte är registrerade i SKKs stambok. Hund med en fenotyp som motsvarar de raser som ingår i hälsoprogrammet får undersökas men resultatet registreras inte i SKKs stambok.
• Dräktig tik. Rekommendationen är att undersöka hunden innan den används i avel, men inte i samband med dräktighet.
• Hund som opererats i andningsvägarna. Kan inte undersökas.

REKOMMENDATION FÖR AVEL

Den generella rekommendationen är att endast hundar graderade som grad 0, kliniskt opåverkade av BOAS, och med mycket gott allmäntillstånd ska användas i avel.

Det kan i vissa fall vara motiverat att använda hund i avel med grad 1, med hänsyn till andra viktiga egenskaper och/eller populationens långsiktiga utveckling. Här bör rasspecifik hänsyn tas. I det fall hund med BOAS grad 1 används i avel är det viktigt att säkerställa att parningskombinationen inte medför ökad risk för kliniska problem hos avkommorna. Mer utförliga rekommendationer för en specifik hundras kan finnas i den rasspecifika avelsstrategin, RAS.

Det kan inte anses förenligt med SKKs grundregler att till avel använda hundar som undersökts som grad 2 eller 3, det vill säga bedömts vara kliniskt affekterade av BOAS.

Det är heller aldrig förenligt med SKKs grundregler att, oavsett BOAS-gradering enligt RFG-Scheme, till avel använda hundar med:

• Kraftiga andningsmissljud
• Kraftigt ansträngd andning samt dyspné (andnöd) eller cyanos (blåaktig missfärgning av slemhinnor)
• Uttalad värmekänslighet eller trötthet, kollaps, svimningar
• Kraftigt knipna näsborrar