Det är ett stort och viktigt beslut att skaffa en valp. En förutsättning för ett lyckat hundägande är att samtliga i familjen vill ha hund. Man ska noga tänka igenom sitt hundköp. Valet av ras ska också passa hela familjens sätt att leva.
Det kostar pengar att ha hund, inte bara inköp, sedan tillkommer utgifter för vaccination, försäkring, utrustning, foder m m. Veterinärkostnader i samband med olycka och eventuell sjukdom kan bli kännbara. Det kan röra sig om ytterligare tusenlappar per år.
- Gåvomedlemskap. Klubbens uppfödare kan skänka sina valpköpare ett års gratis medlemskap i klubben.
- Valpbroschyren. En broschyr om nästan allt du behöver veta om mops.
Man blir glad av mops
Mopsar är speciella, att leva med en mops är ett bra sätt att ha roligt! En liten hund som har massor av personlighet, är nyfiken, men framför allt har en stor portion humor. Mopsen är en komiker, som gärna solar sig i allas uppmärksamhet.
Att vara mopsägare är annorlunda, mopsar väcker uppmärksamhet; små, runda, kraftiga korvar på ben, grisknorr på svansen, veck över nacken och ett klotrunt huvud med klotrunda ögon, mitt i en rynkad grimas. Mopsar framkallar skratt hos de flesta.
Man hör sällan eller aldrig talas om en mops som biter. De är självsäkra och känner sin värdighet, vilket gör dem orubbligt harmoniska i sitt temperament.
Mopsar älskar mopsar, man kan ha en hel hop tillsammans. Mopsar älskar också andra hundar, ju större desto bättre. Möter inte mopsen den förväntade uppmärksamheten, går den förbi utan att tappa en rynka. Den älskar att vara i knät, men är för den skull ingen lathund. Mopsar är energiska och med på det mesta. De vet inget bättre än att få komma ut och roa sig. Självklart är det en del som inte mopsar kan; det är ingen brukshund och den har inga jaktinstinkter.
Att ha katt i familjen är inget hinder, katter duger också som lekkamrater. Man måste dock lära både katt och mops att respektera varandra.
Mopsen är följsam och enkel att uppfostra. För den som har intresse och tålamod, kan mops vara en lämplig ras för lydnadsträning, spår, agility eller annat.
Användningsområde
Mopsen är en utpräglad sällskapshund.
Hälsa
Den kortskalliga huvudformen ökar risken för andningsproblem och ögonskador/problem. De vanligaste problemen i rasen gäller ögon och hud. Rasklubben och seriösa uppfödare arbetar aktivt med hälsofrågor bland annat genom Rasspecifik Avelsstrategi (RAS), utbildning och genom att medverka i den forskning som bedrivs. Rasen ingår i de Särskilda Rasspecifika Domaranvisningarna (SRD) under riskområdena andning, hudmängd och ögon.
Pälsvård och skötsel
Pälsvården är minimal, men en ryktning då och då skadar inte. En god regel är, att någon gång i veckan, gå igenom sin mops. Kolla att de hängande öronen är rena och torka ur nosvecket, samt klippa klor efter behov.
Tandsten behöver också hållas efter. På grund av de rundade käkarna och den rikliga huden, kan mat ligga kvar innanför läpparna, men det går att borsta tänder på en mops. Att ge valpen dessa vanor gör att den fogar sig i din behandling och att du får en friskare hund.
Historia
En gång i tiden var det annorlunda. På 1700-talet var de hovets och de förnämas hund, sedan blev de borgerskapets hund. Om de inte fick tillräckligt med motion utan blev bortskämda med läckerbitar, blev de feta ”soffkuddar”, som fick bäras omkring. De kom att stå som symbol för det som var småborgerligt, surmulet och trångsynt.
Vid tiden för första världskriget gick mopsarna ur modet. Rasen blev glömd så grundligt att folk idag tror att man skojar med dem när man säger rasens namn. ”Vad är det för en hund?”. ”Det är en mops”. ”Ja, men vad heter rasen?”.
Mopsen är ett levande museiföremål, ett stycke kulturhistoria. Rasen är kinesisk och vad man vet är den 2000 år gammal. Troligt är att mopsen användes som värmekrus i kalla kinesiska palats. Wilhelm av Oranien hade en mops i bädden i fält.
Sjukdomar och skador
Mopsen har som alla andra raser sina sjukdomar. Mopsorden bildade 1996 en uppfödarkommitté som har till uppgift att befrämja mopsens sundhet.
Vad gäller skador är det ögonen som är mest utsatta, av naturliga skäl. Vanliga hundar möter ju rosentaggen med nosen först, medan mopsen hinner sätta in hela huvudet i busken, innan det sticks. Ögonskador fordrar alltid veterinärvård.
Bilden ovan visar en ögonskada, förmodligen orsakad av en kvist eller annat på en skogspromenad. Skadan fordrade veterinärbesök och flera veckors behandling med serum, salva och penicillin.
Tillgång på valpar
Det registreras idag cirka 600 mopsvalpar om året. Hur lätt det är för dig att hitta en valp beror till stor del på vad du vill ha. Om kön, färg eller vem uppfödaren är, inte spelar någon roll för dig, behöver du inte vänta särskilt länge.
De flesta mopsuppfödare arbetar i ganska liten skala, med på sin höjd en eller två kullar om året. Därför kan du trots allt få vänta ett tag, om du vill ha en valp från en bestämd kennel.